Åndalsnes 2013
Det var jag, 5-årige lillgrabben och 27-årige brorsonen Christian som var med på resan. Vi åkte natten mellan måndag och tisdag och kom fram kl 8 tisdag morgon. Lillgrabben sov större delen av resan, medan jag och Christian turades om att sova och köra. Planen var att fiska varje dag till fredag kväll och åka hem på lördag förmiddag. Så blev det också. Fyra fiskedagar som kan summeras:
Dag 1 - Ganska blåsigt och kallt. Vi fick främst sej, varav Christian 4.7-kilos var den största.
Dag 2 - Ganska blåsigt. Vi fick småsej, småbleka och testade till sist djupfiske när vinden mojnade på kvällen. Slutligen fick jag en liten hågäl och en skaplig lusuer, när Christian fick ett bottennapp som "ankrade" båten sent på kvällen.
Dag 3 - Köttfiskedagen, när vi fick mer makrill och skrubba än jag någonsin fått i båten på en och samma dag förut.
Dag 4 - Solen gassade, men tidvis blåste det en hel del. Vi fick en del svarthajar. Ytan kokade av jagande makrillar, som dock inte ville hugga på våra pilkar och häcklor. Vid driftande i älvmynningen fick Christian en hel del sandskäddor. Sent på kvällen mojnade vinden totalt så att vi kunde djupfiska på allvar, men de önskvärda arterna lubb och långa uteblev.
De agntjuvande svarthajarna gäckade oss några dagar innan de ville fastna på kroken
Lusuer brukar kliva på ganska ofta vid djupfiske. Men på denna resan fick vi bara en. Fräck och färgglad fisk som är ganska god att äta, men ett ensamt exemplar är inte lönt att rensa.
Vid rätt vind kunde vi drifta i älvmynningen. På kanterna höll skrubba och sandskädda till och högg närhelst vi prickade rätt med driften. Jag fick nytt pers på skrubba, 700 gram. Christian fick en fin sandskädda. Men rödspätta och glasvar fick vi aldrig.
Svarthajarna högg slutligen på de små cirkelkrokar och följde med till ytan, dag 4. Både jag och Christian fick ett par stycken var.
Inte behöver man åka till tropikerna för att fånga förgranna korallfiskar. Den hermafroditiska blågyltan är nog Skandinaviens vackraste fisk, när den på äldre dar går över till hankön.
Lillgrabben håller ogenerad upp en hågäle som pappa vevat upp från 200 meter. En ny art för mig. Christian blev utan.
I sånt här pissväder är det lika bra att åka hem. Vilket vi ändå tänkte göra.
Kommentarer
Trackback
