Första gösen!
Av någon märklig anledning har jag aldrig fått en svensk gös, bara den amerikanska varianten walleye. Förrän idag. Den senaste veckan har jag varit på sjön en stund varje dag och nötit med vertikalspöet, i hopp om att det äntligen ska lossna. Och idag gick det vägen, på en djupkant söder om Ivö.
Min första gös. Tyvärr höll den inte måttet, så jag släppte tillbaks den i sjön. Hade varit god på grillen ikväll annars. Det får bli fläskkarré i stället.
Jag har fixat ett ismetspö med kapslad haspel som lillgrabben kan fiska med, riggat med samma jigg som mitt spö. Tyvärr är han inte så intresserad ännu. Men det kommer. Idag tyckte han det var spännande när pappa fick en elaking med stora huggtänder.
Min första gös. Tyvärr höll den inte måttet, så jag släppte tillbaks den i sjön. Hade varit god på grillen ikväll annars. Det får bli fläskkarré i stället.
Jag har fixat ett ismetspö med kapslad haspel som lillgrabben kan fiska med, riggat med samma jigg som mitt spö. Tyvärr är han inte så intresserad ännu. Men det kommer. Idag tyckte han det var spännande när pappa fick en elaking med stora huggtänder.
Semesterplaner 2012
Första maj sjösatte vi båten. Det var inget som helst krångel med några tekniska system, varken motor eller batterier. Nu behöver jag skruva fast lite lösa delar, städa bort lite skräp och skrubba hela skrovet, sen är båten redo att möta säsongen. Men det är mycket annant att göra i huset och trädgården, nu när vi bl.a. börjat elda huset med ved, så det blir sällan tid över till fiske och båtliv. Planen är i alla fall att låta båten ligga i Ivösjön större delen av säsongen och ta spontana turer med vertikalfiske efter gädda, abborre och gös. Enligt fiskeridirektören finns ju knappt nån fisk i Hanöbukten och våra bomturer de senaste två åren stöder hans erfarenheter, så det riktiga havsfisket tar jag i fjärran länder. Kanske blir det nån tur till Öresund på sensommar/höst också.
Båtsäsongen är inledd. Ivösjön är vacker men svårfiskad.
Idag har jag bokat och betalat en resa för hela familjen till Al Gouna i Egypten vecka 28. Det är en specialbyggd turiststad norr om Hurghada, med ett antal 4-5 stjärniga lyxhotell direkt på stranden där man slipper alla efterhängsna araber som ska sälja saker vart man går. Lite fegt kanske, men jag upplever hellre natur än kultur när jag åker på semester. Och korallreven är definitivt på riktigt, även om staden är fejk. Vi bodde två veckor på samma hotell när lillgrabben var nyfödd, vilket gav oss mersmak. Vi har kollat upp hundratals andra alternativ på nätet, men inte hittat ett enda hotell i hela världen som ger så mycket lyx för pengarna som detta ställe. Det finns billigare ställen och det finns bättre ställen, men smakar det så kostar det. Detta VET vi är bra, med helt fantastiskt bad och snorkling på nära gångavstånd, plus en spännande landfiskeplats vid bron över inloppet till Al Gounas kanaler, där fiskstimmen måste passera in och ut med tidvattnets rörelser. En plats för hela familjen. Med den generösa frukostbuffén står man sig en bra bit in på eftermiddagen, när man fyller buken med öl och glass i poolbaren. Sen köper man en fin middag i solnergången. Senast åt vi all mat och glass vi orkade och drack så mycket öl och drinkar vi ville i poolbaren. Alltihop sattes på rummet, sen när vi skulle hem fick vi en räkning på 7000 kr för fem personer i två veckor. All inclusive skulle kostat mer än det dubbla - vilket bondfångeri.
Mellanflickan tjatar just nu om en häst i födelsedagspresent. Men jag föreslår att hon köper en kamel, som hon kan ha i stallet på ridskolan. En 'äkta arabhäst'. Hursomhelst kan man rida kamel på Hotell Mövenpick i Al Gouna.
Fiskstimmen som jagar i tidvattnet måste passera under bron vid inloppet till Al Gounas kanaler, en fantastisk landfiskeplats belägen inom hotellets område, 50 meter från fiskrestaurangen. Jag bar in min Jack Trevallly levande till kyparen och bad honom lägga den på is till kvällen efter, då vi beställde bord. Den hade smak och konsistens som kyckling ungefär, en helt fantastisk matfisk. Jack Trevally är en riktig racer-brax, den starkaste fisk jag någonsin fångat i förhållande till sin vikt. Självklart hoppas jag på nya upplevelser av det slaget på sommarens resa.
Sen efter hemkomsten har jag en vecka på mig att packa om och förbereda båten för årets Norge-resa. Christian och jag ska till mellersta Norge, men vi har fortfarande inte spikat exakt var. Det får bero lite på väder, vind och sillens vandringar. Jag och hustrun var i Hustadvika för fem år sen, och det är väl 'PLAN A', för årets resa. Men platsen är extremt vindkänslig och bland de farligaste vattnen i Norge, med tusentals lömska klippskär som plötsligt kommer upp i dagen i en explosiv vattenkaskad när en dyning passerar. Men vid bra väder är det en fantastisk plats, där det är gott om sej, stor bleka, skaplig torsk och massor av andra arter. På vägen dit passerar man Åndalsnes som är en annan helt fantastisk fiskeplats, som dock är beroende av sillens vandringar ifall det ska vara lönt att fiska. När vi var där på grabbresa för fyra år sen hade vi otur med både väder, sill, klena hyrbåtar och Telenors roamingpriser. Ett tredje alternativ är att köra rakt fram i Dombås och ta av mot Hitra/Fröya lite längre norrut, vilket är ett välkänt fiskeområde där sjökorten i min GPS har fullständig täckning. Vi får se när det börjar närma sig.
Vid bra väder är Hustadvika Gjestegård en helt fantastisk plats, med rustika norska byggnader omgivna av mäktiga fjäll och en stor men karg skärgård. I hamnen finns även en, med norska mått mätt, gigantisk sjösättningsramp. Senast hyrde vi plats vid flytbryggan för ett par hundra NOK per dygn, vilket gav oss tillgång till rensbord, frysbox, toalett, dusch, jacuzzi m.m. All bekvämlighet man behöver om man vill bo billigt i båten. För den som vill kosta på lite extra finns en generös frukostbuffe och en middagsrestaurang om kvällarna, precis ovanför bryggan. Eller hotell med helpension. Vid pissväder gör man klokast i att betrakta naturens grymma skådespel från kajen, för stenskären är livsfarliga vid sjögång.
Det är få sydsvenska småbåtsägare förunnat att se späckhuggare från sin egen privata båt. Jag är en av de lyckliga. Hustadvikas mäktiga fjäll syns i bakgrunden.
Båtsäsongen är inledd. Ivösjön är vacker men svårfiskad.
Idag har jag bokat och betalat en resa för hela familjen till Al Gouna i Egypten vecka 28. Det är en specialbyggd turiststad norr om Hurghada, med ett antal 4-5 stjärniga lyxhotell direkt på stranden där man slipper alla efterhängsna araber som ska sälja saker vart man går. Lite fegt kanske, men jag upplever hellre natur än kultur när jag åker på semester. Och korallreven är definitivt på riktigt, även om staden är fejk. Vi bodde två veckor på samma hotell när lillgrabben var nyfödd, vilket gav oss mersmak. Vi har kollat upp hundratals andra alternativ på nätet, men inte hittat ett enda hotell i hela världen som ger så mycket lyx för pengarna som detta ställe. Det finns billigare ställen och det finns bättre ställen, men smakar det så kostar det. Detta VET vi är bra, med helt fantastiskt bad och snorkling på nära gångavstånd, plus en spännande landfiskeplats vid bron över inloppet till Al Gounas kanaler, där fiskstimmen måste passera in och ut med tidvattnets rörelser. En plats för hela familjen. Med den generösa frukostbuffén står man sig en bra bit in på eftermiddagen, när man fyller buken med öl och glass i poolbaren. Sen köper man en fin middag i solnergången. Senast åt vi all mat och glass vi orkade och drack så mycket öl och drinkar vi ville i poolbaren. Alltihop sattes på rummet, sen när vi skulle hem fick vi en räkning på 7000 kr för fem personer i två veckor. All inclusive skulle kostat mer än det dubbla - vilket bondfångeri.
Mellanflickan tjatar just nu om en häst i födelsedagspresent. Men jag föreslår att hon köper en kamel, som hon kan ha i stallet på ridskolan. En 'äkta arabhäst'. Hursomhelst kan man rida kamel på Hotell Mövenpick i Al Gouna.
Fiskstimmen som jagar i tidvattnet måste passera under bron vid inloppet till Al Gounas kanaler, en fantastisk landfiskeplats belägen inom hotellets område, 50 meter från fiskrestaurangen. Jag bar in min Jack Trevallly levande till kyparen och bad honom lägga den på is till kvällen efter, då vi beställde bord. Den hade smak och konsistens som kyckling ungefär, en helt fantastisk matfisk. Jack Trevally är en riktig racer-brax, den starkaste fisk jag någonsin fångat i förhållande till sin vikt. Självklart hoppas jag på nya upplevelser av det slaget på sommarens resa.
Sen efter hemkomsten har jag en vecka på mig att packa om och förbereda båten för årets Norge-resa. Christian och jag ska till mellersta Norge, men vi har fortfarande inte spikat exakt var. Det får bero lite på väder, vind och sillens vandringar. Jag och hustrun var i Hustadvika för fem år sen, och det är väl 'PLAN A', för årets resa. Men platsen är extremt vindkänslig och bland de farligaste vattnen i Norge, med tusentals lömska klippskär som plötsligt kommer upp i dagen i en explosiv vattenkaskad när en dyning passerar. Men vid bra väder är det en fantastisk plats, där det är gott om sej, stor bleka, skaplig torsk och massor av andra arter. På vägen dit passerar man Åndalsnes som är en annan helt fantastisk fiskeplats, som dock är beroende av sillens vandringar ifall det ska vara lönt att fiska. När vi var där på grabbresa för fyra år sen hade vi otur med både väder, sill, klena hyrbåtar och Telenors roamingpriser. Ett tredje alternativ är att köra rakt fram i Dombås och ta av mot Hitra/Fröya lite längre norrut, vilket är ett välkänt fiskeområde där sjökorten i min GPS har fullständig täckning. Vi får se när det börjar närma sig.
Vid bra väder är Hustadvika Gjestegård en helt fantastisk plats, med rustika norska byggnader omgivna av mäktiga fjäll och en stor men karg skärgård. I hamnen finns även en, med norska mått mätt, gigantisk sjösättningsramp. Senast hyrde vi plats vid flytbryggan för ett par hundra NOK per dygn, vilket gav oss tillgång till rensbord, frysbox, toalett, dusch, jacuzzi m.m. All bekvämlighet man behöver om man vill bo billigt i båten. För den som vill kosta på lite extra finns en generös frukostbuffe och en middagsrestaurang om kvällarna, precis ovanför bryggan. Eller hotell med helpension. Vid pissväder gör man klokast i att betrakta naturens grymma skådespel från kajen, för stenskären är livsfarliga vid sjögång.
Det är få sydsvenska småbåtsägare förunnat att se späckhuggare från sin egen privata båt. Jag är en av de lyckliga. Hustadvikas mäktiga fjäll syns i bakgrunden.
