Abborrjakt
I fredags var en strålande sommardag, så jag bestämde mig att ta en fisketur. All tid och energi har fram tills nu gått till att bygga ny brygga, den här gången i tryckimpregnerat så det håller längre. Men nu var det dags att koppla av och njuta av arbetets frukter. 
Färden gick till södra Ivösjön, utanför Bäckaskogs Slott, där det brukar vara bra för vertikalfiske efter gös. Det var nästan helt vindstilla i den soliga förmiddagen.
Jag fick lintrassel och drev iväg en bit, så när jag började fiska igen så var det stendött. Jag bestämde mig att följa ruttspåret tillbaka och såg åter fisk på ekolodet på platsen där jag börjat. Jag kände några nya hugg men det dröjde ända till fjärde driften innan jag fick upp en andra fisk, den här gången lite större.
Färden gick till södra Ivösjön, utanför Bäckaskogs Slott, där det brukar vara bra för vertikalfiske efter gös. Det var nästan helt vindstilla i den soliga förmiddagen.
Jag hade riggat ett dropshot-tackel med en smal fladdrande jigg som gett utdelning tidigare. På ett ställe såg jag fisk på ekolodet, så jag bestämde mig för att stanna där. Redan på första nedsläppet var där nåt och nafsade, men jiggen kom upp tom. På andra nedsläppet fastnade fisken, men den var inte så stark, så jag tänkte att 'den här lilla gösen måste jag nog släppa tillbaka'. Men upp kom en skaplig abborre.
Jag fick lintrassel och drev iväg en bit, så när jag började fiska igen så var det stendött. Jag bestämde mig att följa ruttspåret tillbaka och såg åter fisk på ekolodet på platsen där jag börjat. Jag kände några nya hugg men det dröjde ända till fjärde driften innan jag fick upp en andra fisk, den här gången lite större.
Strax därpå ringde hustrun och sa att lunchen var klar, så jag gav mig hemåt med abborrarna sprattlande i en hink med vatten. Efter lunchen rensade jag dem och la fileerna i kylen. Till förrätt på kvällen vankades abborrtoast med sikrom, vilket middagsdeltagarna verkligen uppskattade.
