Eltorsk, sill & resfeber
Vaknade till ett strålande vackert vårväder i söndags, så vi bestämde oss för att ta en morgontur med båten. Jag och barnen riggade spön, tog på oss flytvästar och hela proceduren, tills vi blev varse om att batterierna på båten var urladdade. Alla tre - motorn gick inte att starta. Så jag tog den lilla blyackumulatorn vi har till undervattenskameran och satte på laddning i förrådet hela dagen.
Äntligen finväder i söndags morse, efter veckor av blåst. Man blev ju lite båtsugen (och titta noga så ser du ett rådjur!) Tyvärr fick båtturen vänta till eftermiddagen.
Efter lunch åkte vi till Sölvesborg och fiskade sill i hamnen i stället. Stimmen rörde sig lite fram och tillbaka, så långa stunder fick ingen nånting alls, sen plötsligt fick nästan alla på kajen fisk samtidigt. Jag och barnen hade tagit för lite kläder och blev kalla i vårbrisen, så efter tre kvart var vi nöjda. Då hade jag bara fått 1 sill, som jag tog hem och gav till katten. Hade jag fått fler hade jag frusit in dem till agn. Senare på eftermiddagen tog jag en tur med båten, som snällt startade med nödbatteriet jag laddat. Provade lite vertikalfiske med nytt spö och nya jiggar jag skaffade i höstas. Bra prylar, men nån fisk blev det inte.
Årets första fisk, en sill. Nästa vecka tar jag en som är tusen gånger större.
Sillarna är större i Amerika.
Resfebern har infunnit sig inför nästa veckas Florida-semester och vi lägger nästan alla ledigt tid på att direkt eller indirekt förbereda resan. Packa, planera, kolla upp saker, få undan allt som måste fixas i hem och trädgård innan dess o.s.v. Jag har spenderat timmar på att kolla runt på nätet efter nöjesparksrecensioner och tips på fiske och shopping runt Orlando. Säga vad man vill om amerikanerna, men de vet hur man utnyttjar sina naturresurser för hållbar rekreation.
Igår hittade jag en kanonplats för landfiske i Tampa Bay - Skyway Fishing Pier. Det var en stor bro som blev påseglad av en lastbåt 1980 och rasade mitt i rusningstrafiken, med många dödsoffer som följd. En ny bro byggdes så småningom och den gamla bron revs 1992. Men man lämnade kvar några miles i varje ände stickande ut i inloppet till Tampa Bay och använde rivningsmassorna till att anlägga konstgjorda rev runt om. Resultatet blev en helt fantastisk fiskeplats, som börjar ta fart på allvar nu när reven blivit bevuxna och befolkade 18 år senare. Alla fiskar som ska ut och in i den stora bukten simmar förbi under eller i närheten av pirarmarna och många stannar vid reven för att äta - spansk makrill, olika groupers och snappers (inkl Goliath), hajar från små till människoätande, tarpon, bonito, cobia och massor av annat skoj.
När man kör ut på piren passerar man en vägbom där man får betala en mindre avgift, typ 15-20 dollar för hela familjen, där 24 timmars fiskelicens ingår i priset. Det finns parkeringsplatser för tusentals fiskare längs den gamla motorvägen på bron och bra dagar kan det faktisk vara så många där. Pirarna är öppna för sportfiske dygnet runt, året runt (utom vid orkanvarning), de är belysta nattetid, och på varje pir finns toaletter och en välutrustad butik som säljer agn, mat och dryck samt allsköns fiskeprylar. Butikspersonalen ger även tips och råd, tar bilder på stolta fiskare och berättar vilda historier. Under piren simmar delfiner, på räcket sitter pelikaner och bäst av allt, hustrun slipper bli sjösjuk. Hit vill jag verkligen åka och fiska. Tisdag nästa vecka hoppas jag vara där, när söndagens shopping-mall och måndagens Disney-park är avklarade.
De konstgjorde reven runt södra Skyway Fishing Pier syns tydligt på Google Earth. Den gamla motorvägen används som fiskeplats och parkering.
Act of God
Tarpon, en fiskedröm som kanske går i kras p.g.a flygstoppet. Fisken själv tycks dock inte ha flygförbud. (Foto: Roy Marlow)
Men just nu är det väldigt osäkert om vi kommer iväg. Inga flyg kommer att kunna lyfta i norra Europa på flera dagar, kanske inte på veckor, månader eller år. Det känns ju rätt surt när man lagt så mycket pengar på resan. Får hoppas vi får tillbaks dem ifall det blir inställt, men det är ju olika policies på olika flygbolag. Plan B var i så fall att ta båten på släp och köra bil till Kroatien i stället, men jag kollade vädret idag och där har inte hunnit bli badvärme riktigt ännu. Den riktiga fiskesäsongen börjar inte heller förrän efter midsommar, så frågan är om det är lönt. Vi kanske tar en tur till Disneyland Paris, men det blir man ju trött på efter 2-3 dagar. Senast jag skulle till Florida var i slutet av september 2001. Då var det ju också ett långt flygstopp och osäkert om resan skulle bli av. Men jag kom iväg med ett av de första planen efter att flygningarna återupptogs. Jag får hoppas på samma flax denna gången.
Eyjafjallajäkel, -jökull nånting, stick och brinn! (Foto: National Geographic)