Kräftkok

Ända sen jag var tre-fyra år gammal har kräftpremiären varit lika spännande som julafton. Och i vuxen ålder faktiskt ännu större. När jag var liten hade vi äkta flodkräftor hemma i badviken på tomten, bara att plocka med håv och ficklampa (fast den fiskemetoden var förbjuden). Men när jag var 11 år dog de ut av kräftpesten. Det har planterats ut signalkräftor i Ivösjön, men det beståndet har aldrig tagit sig. Själv har jag satt flera hundra i vår vik, men aldrig sett röken av dem efteråt. De bara försvinner.


Svenska flodkräftor som man kokar själv slår det mesta i matväg.

Senare har beståndet av utplanterade signalkräftor i Skräbeån  tagit fart ordentligt, så jag har upplevt några goda kräftfisken även i vuxen ålder (jag har fiskerätt där, i egenskap av revisor i fiskevårdsföreningen). Men tyvärr har signalkräftorna försvunnit de senaste tre-fyra åren. Det sägs att en okänd sjukdom decimerat beståndet av signalkräftor i många vatten i södra Sverige och att de återhämtat sig efter några år, men än är vi inte där. Skräbeån är död. Fiskeförbud råder. Det finns små lokala bestånd på olika platser i Ivösjön, men de är inte lätta att hitta.

Jag försökte fiska i Vättern för några år sen, men fick mest uppleva "Vilda Vättern" både i form av de kräfttjuvar som härjar i sjön och de brutala vågor som uppstår vid kulingvind där. Av 6 satta kräftburar fick jag upp 1, som innehöll fem stora bumlingar till kräftor. De åt jag med andakt vid höstens kräftskiva.

I våras fick jag veta av en f.d. kollega att hon hade en damm med flodkräftor på sin tomt. Jag såg det som plan B ifall vårt eget kräftfiske gick i stöpet. Och förra helgens planerade Vätternresa ställdes in pga kulingvindar. Denna helgen tyckte vi  att Motala låg för långt borta (35 mil enkel väg), så vi beslöt oss att anta plan B istället. Vi åkte hem till kollegan och köpte hennes flodkräftor. Stora bumlingar, 15-17 st per kg. Nu i kväll efter middagen så kokte vi dem. Tjejerna tyckte det var jättespännande, men lite otäckt. "Kräftan är det enda djuret som dör levande", tror jag Falstaff Fakir sade. Ljuvliga dofter av kokt krondill och vidbränt öl sprider sig i huset. Som sagt, bättre än julafton.



Recept
1 kg levande kräftor
3 liter vatten
50 cl mörkt öl
3 sockerbitar
2-3 dl grovt salt (de flesta recept säger 1 dl, men mycket salt på kräftorna är godare, tycker jag)
10 stora dillkronor

Koka upp spadet tills det stormkokar. Rör om så att saltet löser sig
Lägg i hälften av dillen (5 stora kronor)
Lägg i kräftorna, helst med buken uppåt så att vattnet rinner in under skölden
Koka livligt i 9 minuter
Lyft upp kräftorna med en grilltång eller en sil
Häll spadet genom ett durkslag på 5 färska dillkronor i en stor bunke
Lägg på kräftorna
Häll på spad genom durkslaget tills spadet nästan når kanten
Låt svalna och ställ sedan kallt till serveringen, helst ca 24 timmar senare
Vid längre tid innan serveringen, frys in dem och tina upp 24 timmar före servering

¨'
Denna affischen har vi i original från 1922, inramad i matsalen. Hur coolt som helst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0